Festival

Tre gånger tre – det här ska du se på Popaganda

I morgon är det dags för Popaganda, något som många sett fram emot, framför allt vi här på tram7. Och om någon fortfarande inte är helt säker på vad de ska se, om inte allt, så har vi gjort i ordning tre små listor för er. Plockat russinen ur kakan, eller något sådant kan man också kalla det. För det finns väldigt mycket bra att beskåde från och med i morgon. Att bara välja tre har visat sig vara väldigt svårt, som tur är går det att se mycket mer än så. Men någonstans måste man sätta stopp.

Rikard tycker så här:

1. Arcade Fire
http://www.youtube.com/watch?v=5OmMPaLmxKg
Och plötsligt så verkade ”older” och ”colder” som tidernas bästa rim.

Arcade Fire spelar på den stora scenen fredagen kl 21.30

2. jj
Det kan tyckas som igår, men 2009 ser jag som det år som jag blev musikintresserad på riktigt. Det var även det år som jj släppte sitt debutalbum, ett album som jag lyssnade oproportionerligt mycket på och med tiden har jag insett att det är ett av albumen som kommit att definiera mig. Och med all mystik som var kring jj i början, hur jag avundades de som hade åldern inne för deras första livespelning, så känns det väldigt roligt och omissbart när jj nu kommer till Eriksdalsbadet.

jj spelar på den lilla scenen lördagen kl 21.15

3. Säkert!
Att välja ut tre artister i ett sånt utbud som Popaganda har är i mångt och mycket slump och dagsform, men idag fick det bli Annika Norlin som får den tredje platsen på mest-peppad-listan. Någon sa att låttexter kan låta så dumt på svenska, jag svarade att de skulle lyssna på denna fantastiska människa. Hon är min vän i mina dystra stunder, i mina glada stunder och nästan framförallt i mina medelmåttiga stunder. Som liveartist blir hon dessutom bättre för varje gång jag ser henne och senast på Way Out West var hon av de absoluta höjdpunkterna.

Säkert! spelar på den stora scenen lördagen kl 18.30

Elis tycker så här:

1. Arcade Fire
När jag såg världens bästa band för några år sedan på Annexet så hade de ännu inte släppt sin bästa skiva, men även utan The Suburbs, denna finfina svanesång tillägnad ungdomen, så var det en fullkomligt häpnadsväckande upplevelse. Och då var jag dessutom bara ett barn över vars huvud den bibliska symboliken och all tonårsångest flög som fjädrar i vinden. Med nya skivan i bagaget finns det inga gränser för hur bra Arcade Fires Popaganda-spelning kan bli.

Ja, jag må överdriva, men måste vi vara så tråkiga och bry oss om det? Kan vi inte, om så bara för denna vecka, komma överens om att ingen konsert i världen kommer att slå denna tills motsatsen är bevisad? Jag förväntar mig inte att David Bowie kommer upp och ylar med i Wake Up, och Win Butler kommer inte sjunga Girls Just Want to Have Fun med Cyndi Lauper vid sin sida, men så länge inte Krunegård släpps upp på scen så vet jag inte vad som kan gå fel.

2. Saint Etienne
The Times skrev att Saint Etienne ”skickligt fångade groovet av Swinging London med ett post-acid house backbeat”. Och Wikipedia skrev att ”The Times skrev att Saint Etienne ’skickligt fångade groovet av Swinging London med ett post-acid backbeat’”. Jag tänkte skriva samma sak, men för att inte överdosera på meta-fronten hänvisar jag bara till de två första meningarna. Och sen lägger jag till att det, naturligtvis, är oerhört angenämt att Popaganda bokat Sarah Cracknell och hennes två ex-popskribenter till bandkamrater. Utan Saint Etiennes tidiga skivor, de som på ett paradoxalt vis var så enormt före sin tid men också kulmen av sin samtid, hade antagligen inte jj:s toner klingat likadant på festivalområdet dagen efter.

Saint Etienne spelar på den stora scenen redan kl 16.00 på fredagen

3. Henrik Berggren
Som tredje spelning ”du inte får missa” hade jag tänkt nämna Cults. Jag hade tänkt skriva något i stil med att det är obligatorisk närvaro på deras spelning nu på fredag, att deras briljanta blandning av lika delar Girls och Camera Obscura inte får missas. Att bandets optimistiska gitarrpop filtrerad genom ett kristallglas fyllt av champagne, kärlek och en målning av Jean-Michel Basqiuat måste ses. Det gäller såklart fortfarande, men efter att ha sett en så fruktansvärt dålig film som utgav sig för at ”skildra” fenomenet Håkan Hellström tänker jag om.

Istället slår jag ett slag för Henrik Berggren på det här utrymmet, Cults får ursäkta. Efter att ha bevittnat bland de tröttaste jag sett som utgett sig för att vara ”dokumentärfilm”, 2 Steg Från Håkan, och häpnat över uteblivna scener från ett göteborgskt 90-tal, uteblivna liveupptagningar med ett ungt Broder Daniel och utebliven intervju med pojken som gav den klädsamma apatin ett ansikte så kommer jag stå framför Henriks akustiska gitarr och gråta en skvätt över att tre filmskapare kunde skada Håkan så mycket genom en slentrianhyllning. Slut upp du med. (För dig som vill se ”dokumentärt” om Håkan räcker det att söka på ”Sen kväll med Luuk + Håkan” på youtube.)

Henrik Berggren spelar på den stora scenen kl 17.45 på fredagen.

Mats tycker så här:

1. Arcade Fire
Jag ska inte hymla på något sätt. Arcade Fire är inte i närheten av att vara vad jag gillar allra mest. Inte vad jag lyssnat på allra mest och inte heller vad jag trott att jag skulle se fram emot allra mest i år, med tanke på alla bokningar. Men. Det där men:et. Jag känner mig tämligen säker på att deras spelningen kommer bli den allra mest minnesvärda spelningen på årets Popaganda.

2. Delorean
Det går inte många dagar utan att man känner det där tomrummet efter The Tough Alliance, och då är det  tur att det finns många som blivit inspirerade av deras musik. Som spanska Delorean och deras skiva Subiza från förra året. En skiva som på både gott och ont lånat friskt från TTA (och nej, jag tänker inte citera den där låten…). Huruvida Delorean faktiskt kan få det att låta lika bra live som på skiva vet jag inte, men det är något jag ser fram emot att ta reda på.

Delorean spelar på den lilla scenen 17.45 på lördagen.

3. Is Tropical
När jag hörde Is Tropical första gången för två år sedan var det något som fastnade i mig och blev kvar. Nu är deras fullängdare släppt och även om jag inte är hundraprocent nöjd med skivan i sig, så kommer det fortfarande att bli väldigt intressant att få se dem på scen.

Is Tropical spelar kl 18.45 på den lilla scenen på fredagen

Läs mer